Som medicin för mitt huvud

0kommentarer

Trots att man hört det på väderprognosen blev man lite tagen på sängen när man kom upp och tittade ut.
 
Vad är detta?
Tycker faktiskt det kan vara nog nu. Det som var så härligt, det var inte jobbigt att ta cykeln till jobbet.
Nu vill jag har några grader varmare så man kan få hänga in vinterjackan, att man slipper tjocka mössor, vantar och överdragsbyxor. Det sistnämnda har jag väl inte så värst ofta men det lät bra :D
 
Mitt fyra timmars arbetspass började 9.00. Min tanke var att pricka av den där listan jag haft i huvudet. På något konstigt sätt brukar den plussas på för var dag så då är det himla skönt när man får tid att lösa det. Dock hann jag knappt komma till hälften när jag kände mig snurrig och jag knappt visste vad jag skulle göra härnäst trots att jag hade det nerskrivit.
Hade jag fått bestämma hade jag lagt mig ner och somnat. Går det på arbetstid?
Tackar mina kollegor för att ni står ut med hur jag kan bli och underlättar det ni kan för mig.
 
Hade bokat date med Ulrika 14.15. Var som ni förstår inte alls laddad för ett träningspass men något händer mig när jag kommer innanför dörrarna och är uppvärmd. Allt är som bortblåst. Jag mår bra där!
Gick igenom mitt nya program, har fortfarande problem med vissa övningar så nu fick hon allt tänka till. Härligt att man, javisst det är ju inte gratis.. men, kan få så mycket hjälp.
Att hon blev helt fascinerad när jag började träna axlarna. Det kan jag nog leva på länge. Undrade vad jag hade tränat för att få dom musklerna. Alltid trevligt att höra det, när man inte gjort nått speciellt.
 
Efter en timma med PT mötte jag upp Sofia för en fika på det nya fiket här i stan, som ligger i biblioteket.
Så trevligt att hon o Patrik hittat varandra och framförallt att dom bestämde sig för att Lidköping skulle bli deras adress.
Ibland har jag känt mig lite utanför när man ser många andra tjejer hitta på så mycket roligt med deras tjejvänner. På något sätt har inte det kontot hos mig varit direkt överfullt, knappt hälften heller. Vet inte vad det kommer sig, men jag har haft mer killkompisar än tjejkompisar. Inget illa med det men jag kan uppleva att man umgås på olika sätt och framför allt kanske förstår vi varann också på olika sätt.
Men det känns som det vänt nu. När jag tänker till finns det många fina tjejervänner runt mig, som jag kommer värna om så mycket jag kan.
 
När klockan hade tickat förbi både en och två timmar var vi tyvärr tvungna att ge upp. Sofia skulle jobba, tror annars vi hade suttit där än. :D
Jag tog svängen förbi Bokia och köpte mig en efterlängtad bok.
Boken om den verklige Frank Vagner, från Johan Falk filmerna.
Hade en plan att spara mina nya böcker till sommaren, kanske till båten när man ligger där o solar. Kommer nog dock få köpa några nya :D
 
Nu mina kära vänner är det sängen. Imorgon väntar en plågsam dag. Då menar jag verkligen plågsam.
 
God Natt
Kram

Kommentera

Publiceras ej